Skulle oxå vilja ha det klart för mig vilken glykol vi ska köra på. Alla säger olika. Mekonomen säger röd o hade grön i o Subaru typ blå. Wrx STI 2005 är mitt då.

Följande gäller BMW men finns en del info.

Va ?

Glömde länken. Hittade lite annan information som jag redigerade inlägget med.

Okej inte förstått hela ändå, men som jag förstått så om man har original kylare vilket inte är aluminium, då ska man kolla upp vad det är för glykol som går ihop med de alltså då vända sig enklast till Subaru…

Länken funka inte

Som t1hero säger så spelar färg ingen större roll i dagsläget då tillverkare färgar deras medel kors och tvärs.

Det du vill ha är Etylenglykol då kylaren är av aluminium.

Lite saxat från nätet då jag inte orkar skriva allt själv 🙂

Propylenglykol (PG)

• Glykolen som används är av typen monopropylenglykol, varför den ofta benämns kort och gott som propylenglykol (PG). Även namn som “miljöglykol” kan ses då den inte är giftig. Notera att trots att den inte är giftig är det direkt ohälsosamt att få i sig propylenglykol.

• Något sämre korrosionsskydd än etylenglykol (speciellt för aluminimum)

• Något sämre värmeupptagningsförmåga än etylenglykol

• Blir mer trögflytande än etylenglykol vid låga temperaturer (-20° C och lägre)

• Kan skikta sig och därigenom frysa partiellt (uppstår bara om kylsystem stått stilla under längre tid)

• Svårare att stabilisera än etylenglykol rent additivmässigt (kan leda till skiktningar och utfällningar)

Etylenglykol (EG)
Som namnet antyder är denna baserad på monoetylenglykol. Den är bättre på alla områden än propylenglykol – förutom en sak…

Denna är mycket giftigt! Dödlig dos är satt till 1 dl för en normal vuxen man fast även mycket mindre doser kan ge mycket allvarliga förgiftningar! Den är dessutom söt i smak/lukt vilket gärna lockar hundar/katter till att slicka i sig utspilld etylenglykol och avlida.
På grund av att den är så giftig blir det vanligare och vanligare (bland annat i delstaten Oregon och nu senast i Tennessee) att det är lag på att denna typen av kylarvätska har tillsatser av denatoniumbensoat för att få säljas i den vanliga handeln (denatoniumbensoat är det bittraste ämnet som man känner till och används i diverse sammanhang för att förhindra oavsiktlig konsumtion av giftiga ämnen).

Organic Acid Technology (OAT)
Produkter inom denna huvudgruppen brukar ofta benämnas som longlife, extended life eller liknande ute bland konsumentprodukterna. Dessa kylvätskor kan ses som efterträdarna till de tidigare IAT-kylvätskorna (de “vanliga” propylenglykol- och etylenglykol-kylvätskorna).

Alla kylvätskor i OAT-huvudgruppen är dock fortfarande baserade på etylenglykol! Det är just rostskyddet som är annorlunda. Istället för att använda sig av icke-organiska ämnen som korrosionsskydd används istället organiska syror (organic acid technology). Dessa organiska syror bryts inte ned lika lätt som de icke-organiska ämnena och därför kan bytesintervallen förlängas rejält.

Vissa produkter inom denna huvudgruppen kan dock vara aggresiva mot kylare som innehåller bly/koppar/mässing i fogar och dylikt. Men det finns även produkter inom denna huvudgruppen som inte har detta problem. Därför bör man vara mycket försiktig att använda denna typen av kylarvätskor i äldre bilar.

När det gäller färg så finns mer eller mindre hela regnbågens färger representerade inom denna huvudgruppen! Det är fullständigt lönlöst att använda sig av färg till någon som helst användbar information…

Huvudgruppen OAT har två undergrupper, OAT och HOAT. Det är något olyckligt att ha samma namn på huvudgrupp och undergrupp, men i resten av artikeln kommer OAT respektive HOAT alltid referera till respektive undergrupp (om inget annat anges).

OAT
Denna undergrupp har korrosionsskydd baserat på olika typer av organiska syror. De innehåller vanligtvis sebacate, 2-ethylhexanoic-acid (2-EHA) och andra organiska syror som korrosionsskydd och dessa ersätter helt och hållet den äldre typen av korrosionsskydd som återfinns i IAT-kylarvätskor.

OAT innehåller således varken silikater eller fosfater. Undantaget är Toyota och Honda som häller i en liten nypa fosfater i sina kylarvätskor. Toyota och Honda använder sig dessutom uteslutande av sebacate som korrosionsskydd (de har således ingen 2-EHA i sina OAT produkter).

Användningen av organiska syror ger en längre livslängd på kylarvätskan då dessa inte bryts ned lika lätt som silikater eller fosfater. Typiska bytesintervall är 5 år (eller 25000 mil).

Denna undergruppen används i huvudsak av General Motors (orange till färgen och går under namnet DEX-COOL®), Volkswagen/Audi (samma som GM fast rosa till färgen), Honda (mörkgrön), Toyota (rosa), Opel, Ford Europa.

HOAT
Denna undergruppen går under namnet Hybrid OAT (HOAT). Den använder också organiska syror fast i kombination med icke-organiska ämnen för att skapa sitt korrosionsskydd. Man använder sig inte av sebacate eller 2-EHA utan främst av benzoate som den organiska syran och silikat för det icke-organiska ämnet.

Användandet av silikater gör att kylarvätskans kavitationsegenskaper förbättras, är mindre aggresiv mot vissa typer av tätningar samt agerar som ett snabbläkande skydd mot aluminiumytor.

Livslängden är något kortare än OAT (5 år eller 15000 mil) men har å andra sidan några andra bättre egenskaper tack vare silikatet. Man kan se denna undergrupp som en hybrid mellan IAT och OAT där den tar det bästa från båda världar.

Denna typen används i huvudsak av Chrysler (orange), Ford (gul), Mercedes, Volvo.

Själv skulle jag undvika “longlife” då det gäller både olja och kylarvätska, men alla tycker vi olika 😉

Ja, det borde fungera finfint.
Töm, fyll med kranvatten, dra på värmen på fullt kör motorn lite tills det blåser varmt; gör om 0-X gånger beroende på hur pedantisk du är, jag gjorde om tills vattnet jag tappade ur var transparent (lämnade 25l svagt glykolhaltigt vatten på miljöstationen…); Fyll upp med glykol och batterivatten.

Eventuellt passa på att köra med kylarrengöring när du ändå är igång.

Mycket uppskattat .zip det besvarade många frågor.
Här är en video som också är väldigt informativ och förklarar hur man går till väga för att göra en så kallad “Super Flush” på sitt kylsystem.d—0.o—b

https://www.youtube.com/watch?v=s–5ft5YiHg