Hihihi, finns det något roligare än stressade gringubbar?

Jag måste berätta om morgonens händelse.

Som brukligt är åkte jag och tjejen subban till jobbet. Jag arbetar på Kungsholmen och kommer från sydsidan av stan.

Strax innan västerbron så är det ett vägarbete där det är 30-sträcka.
Laglydig medborgare som jag är, håller jag väldigt hårt på att köra i max 30 på såna sträckor. Plötsligt dyker det upp en av dessa härliga, stressade gringubbar i sin fläskiga A6:a med herrejösses många liters motor och säkert 4 klädhängare för alla vd-kostymer samt en kubansk cigarrhållare.

Han ligger ungefär 30 cm bakom mig. När 30-sträckan övergår i 50 stämplar jag 2:an upp till 60, liksom för att markera, sen låter jag farten sjunka ner mot 50 igen. Han ligger kvar lika nära. Jag duttar till bromspedalen för att markera ytterligare en gång. Han ligger kvar lika nära.

Och sedan händer det bästa. Vid första bästa tillfälle byter han till högerfil, gasar för allt vad dom tyska tygen håller och blåser förbi. För att sedan inte byta tillbaka, d.v.s. han ska åka högerfil över hela bron. Det lustiga är att högerfil ungefär 100 meter längre fram går betydligt långsammare än 50. Efter några sekunder ”blåser” jag förbi i 50 km / tim och måste ju se vad det är för dåre som kör. Då sitter den griniga gubben och svär klart och tydligt samt blänger argt genom fönstret. Då kan man ju inte annat än att skratta och fisa förbi i 50 glad och nöjd. 😀

Varför är dom så stressade när dom ändå inte kommer fram fortare. Detta var kill nr. 2 på västerbron. Stressputtar e sköj!